Från ADHD-kille till vanlig tonåring

Artikel av Gunilla Ladberg, fil dr i pedagogik

Många av de barn som har diagnoser som dyslexi, ADHD eller olika svårigheter med koncentration och inlärning har en gemensam problematik i botten. De har kvar primitiva rörelser i form av spädbarnsreflexer, som hos de flesta barn integreras och underordnas mer mogna rörelsemönster när barnet växer upp.

Det finns dock metoder, än så länge relativt okända i Sverige, för att komma åt dessa reflexer och integrera dem, även senare i livet.

Reflexer och ljud stör inlärningen

barn-konc-big.jpgKvarvarande reflexer kan störa och försvåra vidare utveckling och lärande. Ett exempel är Mororeflexen, en skrämselreflex som utvecklas hos fostret och som testas på nyfödda barn. Den ska senare integreras, men kan vara i full blom hos äldre barn och ställa till med mycket bekymmer.

Barn med aktiv Mororeflex kan vara överkänsliga för ljud, för starkt ljus eller för myllret av intryck i ett klassrum. De kan få panik med våldsamma utbrott eller helt låsa sig och vägra lyssna eller samarbeta.

En annan vanlig reflex är ryggradsreflexen som tvingar barnet att röra sig när ryggen berörs t.ex. av stolens ryggstöd, så att barnet får svårt att sitta stilla. Dessa barn får ofta svårt att koncentrera sig. Barn som håller krampaktigt i pennan och har svårt att skriva läsligt kan också ha reflexer som stör.

Vissa barn har även ett annat problem: med sitt lyssnande. De kan ha svårt att lyssna in språkljud och att skilja ljud från varandra, även om deras hörsel enligt sedvanliga hörseltest är normal. Barn kan också höra ’för bra’, alltså vara överkänsliga för vissa ljud, och även detta påverkar koncentration och lärande.

Att integrera reflexer

Två personer som har utvecklat effektiva metoder för att integrera reflexer är den svenske psykiatern Harald Blomberg och den ryska psykologen och forskaren Svetlana Masgutova. De arbetar med speciella kombinationer av rörelser som hjälper hjärnan och kroppen att åstadkomma den integrering som saknas. Lyssnandet kan tränas genom att barnet får lyssna i hörlurar på speciella ljudprogram i dagliga korta pass, enligt en metod som utvecklats av den danske specialisten Kjeld Johansen.

På centret Alla Sinnen i Södertälje arbetar Lars-Eric Berg och Annika Haglund med sådana metoder. Annika arbetar med barn i förskoleåldrarna och Lars-Eric med skolbarn, ungdomar och vuxna.

Resultaten är intressanta. Barn med diagnoser som ADHD blir mer eller mindre besvärsfria efter ett arbete som innefattar regelbundna besök på centret, ibland en gång per vecka, ibland någon gång per månad, kombinerat med hemläxor i form av övningar som inte tar mer än tio–femton minuter per dag. För vissa barn kompletteras detta med daglig lyssningsträning på ytterligare tio minuter.

Behandlingstiden varierar, det kan röra sig om ett eller ett par år. Ibland går det mycket fortare än så. När föräldrarna är engagerade och familjen fullföljer behandlingen och gör hemläxorna sker det vanligtvis stora framsteg, och då är det med Lars-Erics ord: ”inte en unge som inte har blivit mycket bättre”.